Sweden Rock 2015: ”Det är frustrerande att få kritik”

Home / Festivalgranskningar 2015 / Sweden Rock 2015: ”Det är frustrerande att få kritik”

8 – 11 juni gick Sweden Rock Festival av stapeln för tjugotredje året i rad. Precis som tidigare år domineras festivalen av män och när vi i Jämställd festival släppte prognosen över könsfördelningen på årets festivaler uppmärksammades Sweden Rocks mansdominans i ett flertal tidningar och nyhetsklipp. 

Frantic Amber, en av de fem kvinnodominerade akterna på årets Sweden Rock. Foto: Josefin Larsson
Frantic Amber, en av de fem kvinnodominerade akterna på årets Sweden Rock. Foto: Josefin Larsson

Mansdominansen ligger i år kvar på exakt samma procenttal som förra året: 94 procent mansdominerade akter, dvs 84 akter av totalt 89 bokade. Resterande fem akter (6 procent) består av en majoritet kvinnor. Tilläggas kan dock att sex av de mansdominerade akterna har en eller ett par kvinnor som bandmedlemmar, vilket enligt festivalens bokningsansvarige Martin Forssman är något festivalen medvetet arbetar för.

– Jag tror inte på kvotering, men om vi står och velar mellan två lika bra alternativ så väljer vi alltid den akt som innehåller kvinnor. Så det skulle till och med kunna vara ännu sämre om vi inte aktivt jobbade på det sättet.

Sweden Rock får – av förklarliga skäl – ofta kritik för sin mansdominans. Under årets festival pekades Sweden Rock ut som Sveriges mest mansdominerade festival, och var också en av de festivaler vi valde att uppmärksamma genom att retuschera bort alla mansdominerade akter från festivalaffischen. Hur känns det att få den här kritik, år efter år?

– Det är klart att det är tråkigt med negativa skriverier, men vi kan ju inte trolla. Det är ju uppenbart att många andra festivaler påverkats och förändrat sitt synsätt men för mig blir det mest frustrerande eftersom jag är medveten om problematiken men kan inte göra något åt det, säger Forssman och fortsätter. Det är en väldigt invecklad fråga detta och jag tror inte att det är så enkelt att det finns något institutionellt motstånd mot kvinnliga musiker. Sen kan det säkert finnas fördomar. Det är något jag verkligen skulle vilja ta ett djupare samtal om någon gång. Med er i Jämställd festival till exempel.

Vi kanske ska skapa ett sånt samtal på Sweden Rock nästa år, föreslår vi. Bjuda in ett par metalspelande kvinnor och prata om lösningar?

– Nej, det är nog inte rätt forum. På Sweden Rock ska det vara feststämning, inte panelsamtal.

Under årets festival var Sveriges radios program Ring P1 på plats och pratade en del om jämställdhetsfrågan. De fick besök av Moa Lenngren och Carro Karlsson från det kvinnodominerade metalbandet Browsing Collection, som vittnade om att de inte har samma förväntningar på sig som män.

– Många har inställningen att vi inte kan spela för att vi är tjejer men säger sen ”Shit, ni var ju jättebra” när de hört oss.

Lenngren och Karlsson menade att festivaler borde ta ett större ansvar att lyfta kvinnor – att många festivaler är fega och ”kör på det gamla vanliga” i stället för att prova att boka mindre etablerade band.

– Det finns så sjukt många kvinnor i branschen också, men många får aldrig chansen att synas i såna här sammanhang.

Forssman svarar att de inte kan göra något åt det problemet. Det är inte deras uppgift att promota band menar han. Det finns dock en tävling via hemsidan där mindre etablerade akter får anmäla sig och en vinnare röstas fram. Skulle den tävlingen kunna användas för att lyfta just kvinnor, genom att till exempel något år enbart låta band med minst en kvinna delta? Forssman är tveksam.

– Det skulle bli taskigt mot de akter som inte är kvinnodominerade, säger han först men i slutet av intervjun pratar vi om vad Sweden Rock skulle kunna göra för att åtminstone ta ett steg i rätt riktning.

– Man skulle ju kunna tänka sig att viga platser åt kvinnodominerade band i tävlingen. Sen så ska jag definitivt ta ett snack med Studiefrämjande om hur de väljer akter till sin scen.

Någon ljus framtid spår däremot inte Forssman. På frågan om när han tror att könsrepresentationen på metalscenen inte längre är skev svarar han att det förmodligen inte kommer ske under vår livstid.

– Jag önskar att jag kunde säga ett datum som var ganska snart, men ska jag vara helt realistisk så tror jag inte att vi kommer få uppleva det. Att ändra samhällsstrukturer så mycket att 14-åriga tjejer kan tänka sig att spela stenhård metal känns väldigt långt bort. Det känns så i alla fall.

Kristina Wicksell